Ålderns ignorans

Hörde precis några tanter i cafét sitta och prata om en ung man någon av dem kände. Han hade då förändrats så fruktansvärt. Nitar, svart hår, piercingar, tatueringar o.s.v. Det var precis som att de beskrev mig. De fortsatte att tala om hur "såna människor" är och att han var så fin innan.

Nu vet inte jag om den här unge mannen faktiskt blivit ett totalt ass och kanske ser hemsk ut men jag måste väl klassa mig till "såna människor". Är vi så hemska? Jag har väl en begränsad mängd nitar, de sitter främst på skärp och mina armband... som bråkigt nog är från H&Ms barnavdelning. Är jag så hemsk? Jag kände mig inte så hemsk då jag satte upp en affisch för tjejjouren. Jag tycker jag är en ganska snäll och trevlig prick. Utstrålar mitt yttre något annat?

Kanske bara är han, som de talade om, som ger "sånna människor" ett dåligt rykte.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Om mig!

Jag är han, den unga mannen på bilden. Det här är min blogg. Läs den gärna.

RSS 2.0